Rättelser

Vad: De fyra tidigare krönikorna visas inte längre på sajten. De finns kvar i sin helhet i projektets data på GitHub och går att läsa där. I stället publiceras en uppstartskrönika som beskriver läget i dag. Ingen av de gamla krönikorna har skrivits om — de är arkiverade, inte rättade.

Varför: Krönikorna byggde på rikssummor mellan 8,8 och 13 miljoner miljoner kronor. Efter att alla nio ämnen räknats om från grunden under juli 2026 är summan 2,5 miljoner miljoner. Skillnaden beror inte på att partierna ändrat sin politik utan på att beloppen tidigare vilade på fel grund. Regeln att en krönika är en ögonblicksbild och aldrig skrivs om finns för att förhindra tyst revidering i efterhand — inte för att tvinga fram publicering av siffror vi vet är fel. Att arkivera dem öppet och skriva ut var de finns håller samma princip: ingenting döljs, och ingen text har ändrats. Mänskligt beslut 2026-07-28.

Vad: Nio löften ändrades. Tre belopp rättades till vad uträkningen i samma fält angav. Vänsterpartiets löfte om särskilt ömmande omständigheter grupplänkades med Centerpartiets och Miljöpartiets löften om samma lagändring och fick samma belopp som dem. Moderaternas löfte om ett nytt betygssystem nollades eftersom citatet självt säger att regeringen redan infört det från höstterminen 2028. Tre citat drogs tillbaka: de beskriver att bottentrålning redan förbjudits, att Sverige redan gått med i Nato och fördubblat försvarsanslaget, och att försvaret redan är starkare.

Varför: Alla nio hittades av en ny sökning som körs med ett kommando i stället för att letas manuellt. Den letar efter tre fel som återkom i varje session under omräkningen: belopp som inte stämmer med sin egen uträkning, löften som hör hemma i en befintlig grupp men ligger utanför den, och citat som beskriver genomförd politik utan att lova något om framtiden. Det som hindrar återfall är att sökningen kan köras när som helst och att uträkningen är offentlig på varje löftessida.

Vad: Sju löften räknades om. Liberalernas löfte om en storsatsning på synliga poliser lades i den grupp där Moderaternas och Sverigedemokraternas löften om fler poliser redan låg, och fick samma belopp som dem. Två löften om avskaffad mängdrabatt vilar nu på samma uträkning, byggd på antalet extra anstaltsdygn. Fyra belopp rättades till vad uträkningen i samma fält faktiskt kom fram till. Löftet om sanktioner mot bidrag, som varit märkt för omräkning, har fått ett lägre belopp och en uträkning som skriver ut att det saknas erfarenhet av vad sådana sanktioner sparar.

Varför: Det här är fjärde gången i rad som ett löfte visar sig höra hemma i en befintlig grupp men ligga utanför den, och varje gång har det betytt att samma politik prissatts olika hos olika partier. Felet syns inte när man går igenom ett ämne löfte för löfte, utan bara när man söker på själva åtgärden i hela datat. Det som hindrar återfall är att uträkningen är offentlig på varje löftessida, så att två löften om samma sak går att jämföra sida vid sida.

Vad: Sex löften räknades om. De två löftena om att återställa enprocentsmålet för biståndet vilar nu på den faktiska biståndsramen — 53 miljarder kronor per år, omkring 0,67 procent av bruttonationalinkomsten — i stället för på ett antagande om 0,7-0,8 procent och en föråldrad inkomstsiffra. Samtidigt räknas de som en gradvis upptrappning, vilket löftena själva säger. Miljöpartiets löfte om ett rikstäckande kollektivtrafikkort fick den öppna uträkning det saknade, byggd på partiets egna priser. Tre kulturbelopp rättades till vad uträkningen i samma fält angav.

Varför: Biståndslöftena visar varför ett belopp som ser rimligt ut ändå kan vila på fel grund: två fel drog åt olika håll och tog nästan ut varandra. Underlaget var för högt räknat och tidsperioden för kort, och slutsumman blev därför nästan rätt av en slump. Det som hindrar återfall är att uträkningen är offentlig på varje löftessida, så att både basåret och tidsperioden går att granska var för sig i stället för bara slutsumman.

Vad: Sexton löften räknades om. Sex löften om ny kärnkraft prissätts nu på vad statens stöd faktiskt kostar under mandatperioden: stödet är lån som ska betalas tillbaka, prissäkringen börjar först när en reaktor är i drift, och modellen är redan beslutad lag. Två breda klimatuppräkningar nollades eftersom partiets konkreta klimatlöften redan är prissatta. Fyra löften om stöd för att byta till elbil vilar nu på den enda nivå något av dem anger, 50 000 kronor per bil, och ett av dem låg prissatt både i gruppen och utanför den så att samma stöd räknades två gånger. Ett löfte om lägre skatter prissatte även de skatter som ska förbli oförändrade.

Varför: Två fel går igen. Det ena är att ett stöd räknades brutto när det i själva verket är en växling eller ett lån — pengar som flyttas eller betalas tillbaka är ingen ny kostnad för staten. Det andra är att en investering som byggs under femton år räknades som om den belastade mandatperiodens fyra år. Det som hindrar återfall är att uträkningen är offentlig på varje löftessida, så att den som läser kan se vilken tidsperiod och vilket nettobelopp som räknats.

Vad: Nio löften räknades om. Kristdemokraternas löfte om mindre klasser lades i den grupp där de andra partiernas löften om samma sak redan låg, och fick samma belopp som dem. Liberalernas löfte om statligt huvudmannaskap för skolan prissätts nu på omställningen i stället för på en utjämning som löftet inte lovar. Moderaternas löfte om fler utbildningsplatser fick en öppen uträkning som det saknade, byggd på statens egen kostnad per plats. Miljöpartiets löfte om ersättning till skolor nollades eftersom det lovar ett utredningsuppdrag. Två löften om spetsutbildning ankrade i varandra och vilar nu på vad extra lärartid kostar. Tre belopp rättades till vad uträkningen i samma fält faktiskt kom fram till.

Varför: Två fel gick igen. Det ena är att ett mål eller en utbyggnad räknades som om den gällde från första dagen, fast löftet inte säger vilket år den ska vara klar — då blir kostnaden för mandatperioden fyra gånger slutnivån i stället för genomsnittet av upptrappningen. Det andra är att uträkningar lånade sin nivå från ett annat löfte som i sin tur lånade tillbaka, så att ingen av dem vilade på något utanför sig själv. Det som hindrar återfall är att uträkningen är offentlig på varje löftessida, så att ett cirkelresonemang eller ett saknat årtal går att se.

Vad: Tolv löften räknades om och ett drogs tillbaka. Sex belopp stämde inte med uträkningen i sitt eget fält och rättades till vad uträkningen faktiskt kom fram till — fyra uppåt och två nedåt. Centerpartiets och Miljöpartiets tillägg till ensamstående föräldrar vilar nu på samma grund: det finska ensamförsörjartillägget, som Centerpartiets löfte självt hänvisar till. Tre par av löften där samma parti lovar samma sak två gånger grupplänkades, så att åtgärden räknas en gång. Matlyftet i äldreomsorgen räknades om netto, eftersom maten redan betalas av kommunerna och av den äldre själv. Det tillbakadragna citatet beskriver pengar som redan avsatts i vårbudgeten 2026.

Varför: Genomgången av belopp mot uträkning har missat den här sortens fel förut: beloppsfältet och uträkningen i samma löfte sa olika saker, ibland tre till fem gånger isär. Felen går åt båda hållen, så det räcker inte att leta efter belopp som ser för höga ut. Det som hindrar återfall är att uträkningen är offentlig på varje löftessida, så att den som läser kan jämföra summan i texten med beloppet bredvid.

Vad: Sjutton löften räknades om. Fem nollades: de räknar upp flera politikområden eller sammanfattar partiets egna löften, som redan är prissatta var för sig. Två löften om en satsning på äldreomsorgen grupplänkades, eftersom det är samma politik utan angiven nivå hos två partier. Alla löften om höjt barnbidrag vilar nu på samma grund: Försäkringskassans utbetalningsstatistik för antalet barn, och för de löften som inte anger någon nivå den senaste faktiska höjningen av barnbidraget. Fyra belopp sattes på en siffra som partiet eller en myndighet själv angett i stället för på en efterhandsberäkning, och ett belopp som låg långt utanför sin egen uträkning rättades.

Varför: Ämnet prissatte samma sorts löfte olika beroende på vilket parti som gav det. Löften som pekar ut en riktning utan att ange någon nivå stod på noll hos några partier och på tiotals miljarder hos andra, och nivåerna var i flera fall hämtade från ett annat partis konkreta löfte utan att det stod utskrivet. Nu prissätts ett löfte utan angiven nivå på vad samma åtgärd senast faktiskt kostade, och det står i uträkningen vilken del som är partiets siffra och vilken som är vår. Det som hindrar återfall är att uträkningen är offentlig på varje löftessida, så att ett antagande som inte står i löftet går att se.

Vad: Femton löften räknades om och tre drogs tillbaka. Fem löften nollades eftersom de är uppräkningar utan angiven nivå eller sammanfattningar av partiets egna löften, som redan är prissatta. Fyra nya grupplänkningar gjordes: Moderaternas och Sverigedemokraternas löften om att ingen ska betala mer än hälften i marginalskatt, Liberalernas tre löften om skattefritt sparande, Liberalernas löfte om hälften kvar av löneökningen, och Moderaternas andra löfte om sänkt skatt för familjer. Matmomsen sattes på regeringens egen siffra, och tre belopp rättades där uträkningen sa något annat än beloppsfältet eller där en engångskostnad räknades fyra gånger.

Varför: Samma sorts fel som i tidigare sessioner: belopp som inte stämde med sin egen uträkning, engångskostnader som räknades varje år, en ny skatt som låg som en utgift i stället för som en intäkt, och samma politik prissatt flera gånger hos samma parti. De tre tillbakadragna citaten beskriver politik som redan är genomförd och innehåller inget åtagande om framtiden — samma grund som två tidigare tillbakadragna citat.

Vad: Tolv löften räknades om. Löftena om Natos mål på fem procent av BNP gick från 190 000 till 50 000 miljoner kronor per år, Centerpartiets stöd till Ukraina från 62 870 till 25 000 och Socialdemokraternas upprustning från 60 000 till 25 000. Moderaternas löfte om fortsatt stöd till Ukraina nollades, och gåvan av Gripenplan ändrades från en årlig utgift till en engångskostnad. Ett belopp om beredskapsapotek rättades från 600 till 300 miljoner, eftersom uträkningen redan angav 300. Två nya grupplänkningar gjordes.

Varför: Uträkningarna utgick från att försvarsanslagen ligger på omkring 120 miljarder kronor per år, alltså två procent av BNP. De är 175 miljarder 2026, vilket motsvarar 2,8 procent, och beslutade planer tar dem till 3,1 procent från 2028. Skillnaden mot det som redan är beslutat är mindre än skillnaden mot den gamla siffran. Samma sak gällde stödet till Ukraina, som redan har en beslutad ram på 40 miljarder kronor per år. Dessutom räknades slutnivån för ett mål som nås 2030 som om den gällde varje år i mandatperioden.

Vad: Sjutton löften räknades om. Miljöpartiets kortare arbetsvecka gick från 150 000 till 30 000 miljoner kronor per år, Centerpartiets skattereform från 105 000 till 78 000, Liberalernas två löften om statlig inkomstskatt från 40 000 till 4 500, och Moderaternas löfte om skattesänkningarna i budgeten för 2026 nollades. Centerpartiets skattereform låg i två grupper och räknades därmed två gånger; de är nu en enda. Tre nya grupplänkningar gjordes, så att samma politik räknas en gång.

Varför: Beloppen vilade på antaganden som inte gick att belägga eller följa. Kortare arbetsvecka prissattes som om staten kompenserade alla löntagare för utebliven lön, vilket löftet inte säger något om — staten betalar för sina egna anställda, resten är en kostnad för andra arbetsgivare. Moderaternas belopp byggde på skattesänkningar som riksdagen redan beslutat och som därför inte är någon ny kostnad. Liberalernas belopp låg högre än vad partiet självt uppger att hela reformen kostar. Där en officiell siffra finns vilar beloppet nu på den.

Vad: Beloppen räknades om: från 10 000 till 4 600 miljoner kronor per år för Sverigedemokraternas två löften och Vänsterpartiets, och från 20 000 till 7 000 miljoner för Miljöpartiets. Miljöpartiets löfte länkades ihop med de övriga, så att samma politik räknas en gång i rikssumman. Tillsammans väger de fyra löftena därmed 28 000 i stället för 120 000 miljoner kronor för mandatperioden.

Varför: De gamla beloppen vilade på tre olika och sinsemellan oförenliga bilder av hur stor vuxentandvården är: 14,7, 25 respektive 45 miljarder kronor per år. Rätt storlek är 24,7 miljarder för 2024 enligt Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket. Framför allt fanns det inget skäl att gissa: regeringens proposition om ett förstärkt högkostnadsskydd prissätter både den etapp som redan gäller dem som fyllt 67 och en fullt utbyggd reform för alla vuxna — alltså precis det partierna lovar.

Vad: Alla äldre kostnadsestimat har körts genom samma uträkningssteg en gång till, för att var och en ska kunna se hur beloppet räknats fram. Där den nya uträkningen pekade åt ett annat håll har en människa avgjort varje löfte. I den här omgången ändrades fyrtio belopp till 0 kronor. Sexton av dem är löften som räknar upp flera politikområden i ett svep utan att ange nivå för något av dem — de konkreta åtagandena finns redan på partiets egna specifika löften, så det tidigare beloppet räknade samma politik två gånger. Tjugofyra är löften som hålls av en regel- eller lagändring, eller av att en nuvarande regel behålls; statens direkta kostnad för det är försumbar. Sammanlagt sjunker summan för mandatperioden med drygt 1 000 miljarder kronor. Varje berört löfte har fått en egen anteckning om vad som ändrats, och uträkningen bakom nollan står nu öppet på löftets sida.

Varför: Ett belopp ska prissätta åtgärden som lovas — inte politikens följder i samhället, och inte samma politik två gånger. Noll betyder alltså inte att ett löfte saknar betydelse eller är gratis: för de breda löftena ligger kostnaden på partiets specifika löften i stället, och för regeländringarna är det just poängen att de går att genomföra utan att staten betalar. Nio löften som den nya uträkningen ville nolla lämnades med flit oförändrade: straffskärpningar, kriminaliseringar och krav med verklig administration har redan prövats av en människa och bedömts kosta pengar på riktigt. Ett maskinförslag får inte tyst riva upp ett beslut som redan fattats.

Vad: Två ändringar i den fortsatta genomgången av kostnadsuppskattningarna. Miljöpartiets löfte om "en bred skattereform för sänkta utsläpp och ökad jämlikhet" har ändrats från 5 000 miljoner kronor per år i minskade skatteintäkter till 0 kronor. Sverigedemokraternas löfte om ny kärnkraft räknas nu ihop med Moderaternas, Kristdemokraternas och Liberalernas löften om samma sak, så att politiken räknas en gång i stället för fyra. Summan för mandatperioden sjunker med 60 000 miljoner kronor. I samma omgång blev uträkningarna offentliga bakom tre belopp som står kvar oförändrade: Moderaternas reglering av lärares undervisningsskyldighet, Kristdemokraternas kärnkraftslöfte och Sverigedemokraternas löfte om permanent nedsatt matmoms.

Varför: En siffra ska spegla vad partiet faktiskt lovat. Miljöpartiets formulering säger varken vilka skatter som ändras eller åt vilket håll pengarna går — den tidigare siffran var vår gissning, inte partiets åtagande, och då är noll det ärliga svaret. Lovar flera partier samma sak ska den politiken kosta lika mycket och räknas en gång; Sverigedemokraternas kärnkraftsbelopp var redan detsamma som de andras men räknades separat, vilket blåste upp totalen. De tre belopp som står kvar prövades var för sig: en omräkning ville nolla dem, men en reglering som kräver fler lärare, en kärnkraftssatsning som tre andra partier får betala för, och en momsnedsättning som i dag är tidsbegränsad kostar alla pengar på riktigt.

Vad: Alla fem löftena om ny kärnkraft räknas nu som ett och samma löfte och vilar på samma öppet redovisade uträkning. Moderaternas löfte om att staten ska bära risken för ny kärnkraft har ändrats från 20 000 till 10 000 miljoner kronor per år: det beskriver hur staten ska finansiera samma reaktorer som partiets andra kärnkraftslöfte redan prissätter, så Moderaterna räknades två gånger för samma satsning. Löftets egen uträkning landade dessutom på omkring 6 000 miljoner kronor per år, inte 20 000. Summan för mandatperioden sjunker med 80 000 miljoner kronor, och Moderaternas egen summa med lika mycket. Övriga fyra löften behåller sina belopp men har fått uträkningen omskriven så att alla vilar på samma grund.

Varför: Lovar flera partier samma sak ska politiken kosta lika mycket och räknas en gång — annars ser en gemensam satsning dyrare ut ju fler partier som nämner den. Detsamma gäller inom ett parti: två löften om samma reaktorer är en satsning, inte två. Uträkningen som nu står på alla fem sidorna visar antagandena rakt av: två reaktorer för 100–150 miljarder kronor, statens andel utslagen över byggtiden. Att ett belopp motsades av sin egen uträkning var i sig ett skäl att se över det.

Vad: Krönikorna står kvar ord för ord som de skrevs — en krönika är en ögonblicksbild av sin vecka och räknas aldrig om i efterhand. Däremot visar varje krönikesida nu en ruta, "Då och nu", som ställer veckans totalsumma och finansieringsgap bredvid dagens. Krönikan för vecka 29 har dessutom fått en rättelsenot: två av löftena som nämns i texten har dragits tillbaka som dubbletter, men politiken står kvar under de först inlagda posterna.

Varför: Efter den stora genomgången av kostnadsuppskattningarna skiljer sig de äldre krönikornas siffror tydligt från dagens. Att skriva om dem i efterhand vore att ändra historien; att låta dem stå utan förklaring vore att lämna siffror som inte längre gäller. Rutan löser båda: läsaren ser vad som stod då, vad som gäller nu och varför de skiljer sig — och den gör det automatiskt för alla framtida krönikor, så samma fråga inte återkommer varje gång ett estimat ses över.

Vad: Kostnadsestimaten ändrade till 0 kronor: p-2026-0394 från 1 000 miljoner kronor per år (spann 400–2 500) och p-2026-0363 från 20 miljoner kronor per år (spann 0–100). Båda löftena hålls genom lagändringen/skärpningen, vars direkta kostnad är försumbar. p-2026-0394 är sakligt samma politik som gruppmedlemmen p-2026-0470 (MP) och de redan nollade p-2026-0535 (S) och p-2026-0452 (V); p-2026-0363 gällde en osäker tillsynskostnad som inte längre bedöms trovärdig att prissätta.

Varför: Del av den löpande genomgången av de avvikelser som den nya efterhandsberäkningen flaggade (se posten om systematisk kvalitetshöjning nedan). Samma sakpolitik ska prissättas lika oavsett parti, och en osäker följdkostnad ska inte anges som en exakt siffra.

Vad: Kostnadstypen rättad på åtta löften där fältet inte matchade den egna kostnadsnoten. Ny fjärde kostnadstyp infördes: intäktsökning (t.ex. en ny eller höjd skatt som GER staten mer pengar) - tidigare fanns bara utgift, intäktsminskning och besparing, så ett löfte om en förmögenhetsskatt (p-2026-0324) hade typen intäktsminskning trots att noten själv sa 'Detta är en INTÄKT, inte kostnad'. Samma bugg hittades på p-2026-0144 (ökade skatteintäkter) och p-2026-0135 (skattehöjning på elproduktion) - alla tre rättade till intäktsökning. Fyra löften (p-2026-0073, p-2026-0115, p-2026-0123, p-2026-0124) beskrev i sina noter en besparing (minskade kostnader) men var typade intäktsminskning - rättade till besparing. Ett löfte (p-2026-0529) beskrev ökade statliga transfereringar (en utgift) men var typat intäktsminskning - rättat till utgift. Inget belopp ändrades: sju av åtta stod redan på 0 kronor, p-2026-0529 behöll sina 1 200 miljoner kronor per år.

Varför: Feltypningen upptäcktes vid granskningen av de avvikelser som den nya efterhandsberäkningen flaggade. Typen avgör hur ett löfte bokförs i sajtens totaler och vilken klarspråksetikett läsaren ser - en skattehöjning som visas som 'minskad inkomst för staten' är missvisande även om beloppet råkar vara 0 kronor i dag. Kostnadstypssystemet saknade helt enkelt en bucket för löften som ökar statens intäkter.

Vad: De löften där den omräknade uträkningen pekade på ett annat belopp än det publicerade granskas för hand, ett i taget, och beloppet justeras där det finns skäl. Justerade hittills: p-2026-0324 (MP, miljardärsskatt) — intäkten satt från 0 till 800 miljoner kronor per år (spann 300–1 800); bruttobasen sänks kraftigt eftersom en skatt riktad mot just de allra rikaste driver kapitalflykt och skatteplanering, så den realiserade intäkten blir en bråkdel av bruttot. p-2026-0332 (MP, handlingsplan för fossilfri gödsel) — nollat från 500 miljoner kronor per år; det gamla beloppet prissatte hela sakmålet, men löftet är bara att ta fram en handlingsplan, vars direkta kostnad är försumbar. p-2026-0162 (M, avreglera strandskyddet) — nollat från 500 miljoner kronor (engång); löftet hålls av själva lagändringen och det gamla beloppet prissatte spekulativa följder. p-2026-0378 (C, rätt till aktiv dödshjälp) — nollat från 120 miljoner kronor per år; det konkreta löftet är att tillsätta en utredning, vars direkta kostnad är försumbar (det gamla beloppet prissatte dessutom en tänkt framtida reform per år). p-2026-0218 (V, höja bostadsbidraget) — sänkt från 10 000 till 1 000 miljoner kronor per år (spann 500–2 000); det gamla beloppet var en rund gissning som mer än dubblat hela bostadsbidragsbudgeten (~4,5 mdkr/år), det nya vilar på faktisk budget och en måttlig höjning. p-2026-0385 (C, beredskapspeng till kommuner och regioner) — sänkt från 2 000 till 250 miljoner kronor per år (spann 100–500), harmoniserat med det näraliggande p-2026-0412 (MP, mer medel till krisberedskap, 200 mkr/år); det gamla beloppet var en 10× outlier utan grannkontroll. Centerns skattereform (avskaffat jobbskatteavdrag → skattefri grundlön) samlades i en grupp: p-2026-0144, p-2026-0172, p-2026-0252 och p-2026-0254 beskrev samma reform på fyra sätt och prissattes tidigare var för sig. Reformens nettoeffekt räknas nu en gång på representanten p-2026-0144, satt till Centerns egen siffra +45 000 miljoner kronor per år i ökade skatteintäkter (spann 25 000–55 000); de tre övriga formuleringarna sattes till 0 för att undvika dubbelräkning (p-2026-0252 och p-2026-0254 tidigare 15 000 vardera). p-2026-0392 (L, maxtak för barngrupper i förskolan) — sänkt från 5 000 till 3 000 miljoner kronor per år (spann 1 500–6 000); det gamla beloppet antog +20 000 anställda i ambitiösaste laget, en efterhandsberäkning på 800 avvisades som för låg för förskolans personalintensitet. p-2026-0159 (L, betald ledighet för föräldrar vid skolaktiviteter) — sänkt från 2 000 till 350 miljoner kronor per år (spann 150–700); det gamla beloppet saknade utnyttjandegrad och antog i praktiken 100 % uttag, det nya lägger till en realistisk utnyttjandegrad (20–40 %). p-2026-0408 (MP, fasa ut bensin-/dieselbilar via skärpt fordonsskatt) — nollat från 350 miljoner kronor per år; en skatt byggd för att avskaffa sitt eget underlag ger fiskala effekter som tar ut varandra (mer intäkt kortsiktigt, krympande underlag på sikt), och en efterhandsberäkning på 2 000 i intäkt avvisades. Samma grund som övriga utfasnings-/regleringslöften. p-2026-0317 (C, stärka landsbygderna med bättre vård, skola, infrastruktur m.m.) — nollat från 10 000 miljoner kronor per år; ett brett inriktningslöfte utan konkret åtgärd eller belopp, där verkliga satsningar dessutom fångas av C:s mer specifika löften. p-2026-0343 (C, utbyggd primärvård och kortade vårdköer) — sänkt från 10 000 till 3 000 miljoner kronor per år (spann 1 000–6 000); basen lagd i mitten av historiska primärvårdssatsningar (~2–6 mdkr/år) då löftet omfattar både utbyggnad och kökortning. p-2026-0359 (C, obligatorisk svenskundervisning) — höjt från 500 till 2 500 miljoner kronor per år (spann 1 000–6 000); det gamla beloppet undersköt skalan, en per-elev-uträkning för ett obligatoriskt program (110 000–220 000 elever × 80–200 extra timmar/år) landar i miljardklass. p-2026-0371 (C, permanent snabbare lagföring i hela landet) — sänkt från 500 till 100 miljoner kronor per år (spann 50–200); det gamla beloppet var ett fallback-värde efter ett misslyckat automatiskt kostnadsanrop, det nya vilar på en bemanningsberäkning (~100–200 årsarbetskrafter i rättskedjan). p-2026-0279 (S, sammanfattande plånbokslöfte: löner, barnbidrag, mediciner, pensioner, karensavdrag) — nollat från 5 000 miljoner kronor per år; en sammanfattande uppräkning vars komponenter redan är prissatta på egna S-löften (barnbidrag/mediciner p-2026-0002/0481, pension p-2026-0003, karensavdrag p-2026-0461/0488), så att prissätta sammanfattningen skulle dubbelräkna (en efterhandsberäkning på 23 000 avvisades av samma skäl). p-2026-0364 (C, hormonpreparat vid klimakteriet i högkostnadsskyddet) — sänkt från 460 till 100 miljoner kronor per år (spann 50–200); det gamla beloppet räknade närmare full preparatkostnad, det nya fångar att staten inom högkostnadsskyddet bara betalar den subventionerade delen ovanför patientens egenavgift. p-2026-0391 (L, maxtak 20 elever per klass) — höjt från 600 till 2 700 miljoner kronor per år (spann 1 500–4 500); det gamla beloppet prissatte bara lågstadiefasen, det nya prissätter full utbyggnad i hela grundskolan för konsekvens med förskole-maxtaket p-2026-0392 (som också prissattes på slutmålet). p-2026-0188 (S, sluta slösa skattepengar på friskolevinster) — nollat från 15 000 miljoner kronor per år; samma vinstförbuds-politik som S:s egna p-2026-0475 och p-2026-0535 (båda redan 0) och den nollade cross-party-gruppen, där vinsten som återtas är en spekulativ följd av lagändringen och inte en direkt kostnad. p-2026-0360 (C, elevlag om rätt till stöd utan diagnoskrav) — höjt från 1 000 till 2 000 miljoner kronor per år (spann 1 000–4 000); mittläge, slopat diagnoskrav breddar stödet men en efterhandsberäkning på 4 200 antog en för dramatisk expansion. p-2026-0216 (V, Sverigepriser på el) — nollat från 10 000 miljoner kronor per år; en marknads-/regleringsåtgärd där prissänkningen är en överföring från producenter till konsumenter, inte en statlig utgift (en efterhandsberäkning på 40 000 som prissatte hela konsumentnyttan avvisades). p-2026-0357 (C, fast läkarkontakt för alla) — sänkt från 12 000 till 3 000 miljoner kronor per år (spann 2 000–5 000), harmoniserat med grannlöftena i gruppen g-fast-lakarkontakt (S:s p-2026-0011 på 3 000 och L:s p-2026-0399) för samma policy; det gamla beloppet var en 4× outlier. p-2026-0166 (M, sänkta avgifter för förskola och fritids) — sänkt från 3 000 till 800 miljoner kronor per år (spann 400–1 500); det gamla beloppet antog en hög snittavgift och stor sänkning, det nya justerar för maxtaxa och syskonrabatt (som gör faktiska avgifter mycket lägre). p-2026-0372 (C, snabbspår för brott mot småföretagare) — sänkt från 500 till 150 miljoner kronor per år (spann 50–400); det gamla beloppet var en lös uppskattning, det nya vilar på en bemanningsberäkning (~35–105 specialiserade personer i rättskedjan), i linje med det snarlika p-2026-0371. p-2026-0381 (C, nationell satsning på idrottsanläggningar och aktivitetsytor) — sänkt från 1 000 till 400 miljoner kronor per år (spann 200–700) efter kontroll av C:s manifest; satsningen är renoveringslett och C:s hela civilsamhälles-storsatsning på 1 miljard täcker föreningsliv, idrott och folkbildning tillsammans, så anläggningsdelen är bara en skiva och det gamla beloppet överskattade. p-2026-0344 (C, bättre studiero och stöd mot utslagning i skolan) — nollat från 12 000 miljoner kronor per år; ett brett inriktningslöfte vars prissättbara delar redan är egna C-löften (fler lärare p-2026-0358, rätt stöd p-2026-0360), medan resten (mindre klasser, yrkesutbildning) är vaga önskningar utan konkret åtagande. p-2026-0319 (C, starkare allianser, stötta Ukraina, stärka totalförsvaret) — nollat från 15 000 miljoner kronor per år; en vag sammanfattning vars tunga delar redan är konkret prissatta på egna C-löften (Ukraina i p-2026-0383, totalförsvar i p-2026-0384), så att prissätta sammanfattningen skulle dubbelräkna. p-2026-0318 (C, fler synliga poliser, fungerande rättskedja m.m.) — nollat från 5 000 miljoner kronor per år; en vag sammanfattning vars konkreta delar redan är egna C-löften (rättskedja p-2026-0371/0372, kriminell ekonomi p-2026-0376/0370, brottsoffer p-2026-0374/0380, barn p-2026-0369/0373), medan 'fler synliga poliser' är en vag riktning utan siffra.

Varför: Detta är hand-granskningen som den samlade posten om systematisk kvalitetshöjning hänvisar till. Justeringarna samlas här i en post i stället för en per löfte — det är en fortsättning på kvalitetshöjningen, inte enskilda felrättelser. Varje löfte har dessutom en egen ändringsnot på sin sida.

Vad: Två S-löften har dragits tillbaka som dubbletter. p-2026-0481 (plånbokslöfte, 25 000 miljoner kronor per år) hade ordagrant identiskt citat och samma käll-URL som p-2026-0002 och var alltså samma löfte extraherat två gånger. p-2026-0488 (ta bort karensen, 8 000 miljoner kronor per år) var en S-intern dubblett av p-2026-0461, som redan representerar S:s löfte om slopat karensavdrag i den delade gruppen g-slopad-karens. Originalen p-2026-0002 och p-2026-0461 står kvar; dubbletterna räknas inte längre i totalen.

Varför: Samma parti ska inte räknas två gånger för samma löfte. De två dubbletterna dubbelräknade tillsammans cirka 33 000 miljoner kronor per år i Socialdemokraternas fläsk. Upptäcktes under den manuella genomgången av avvikande kostnadsuppskattningar.

Vad: Till skillnad från de nollställda förbudslöftena bedömdes dessa ha en verklig, återkommande kostnad (fler fängelseår), så beloppen behölls men sågs över. p-2026-0036 (skärpa straffen i allmänhet) reviderat från 5 000 till 1 800 miljoner kronor per år, jämfört med summan av övriga partiers konkreta straffskärpningsförslag. p-2026-0313 (avskaffa mängdrabatten) höjt från 500 till 1 500 miljoner kronor per år för att vila på samma grund som Liberalernas motsvarande löfte p-2026-0462. p-2026-0369 (dubbla straff för barnrekrytering) sänkt från 500 till 80 miljoner kronor per år, i linje med det näraliggande p-2026-0373. För p-2026-0039 och p-2026-0534 behölls beloppen men metodnoterna förtydligades om osäkerheten.

Varför: Genomgång av lagstiftningsrelaterade löften efter rättelsen av p-2026-0470. Straffskärpningar prissätts även fortsatt, eftersom fler fängelseår är en faktisk statsutgift — men estimaten sågs över för konsekvens: samma åtgärd ska vila på samma grund oavsett parti, och en vag helhet ska inte prissättas högre än summan av de konkreta förslag som faktiskt finns. Där en siffra inte kunde grundas bättre förtydligades osäkerheten i metodnoten i stället.

Vad: Genomgång av krav-/regleringslöften. Till skillnad från förbuden har dessa oftast en verklig kostnad (administration, fler utvisningar, mottagande), så beloppen nollades inte utan sågs över. p-2026-0057 (bidragstak + heltidskrav) ändrat från 500 till 150 miljoner kronor per år: ett bidragstak sänker snarare utgifterna medan kravet kostar administration, så en försiktig administrationskostnad ersätter den tidigare halvmiljarden i utgift. p-2026-0076 (kvalificeringssystem till socialförsäkringen) ändrat från 500 till 200 miljoner kronor per år på samma grund. p-2026-0506 (tvingande regler för subsidiärt skyddsbehövande) behöll basbeloppet 800 men fick sitt orimligt breda spann (100–4 000) stramat till 400–1 600. För p-2026-0078 (vandelskrav) behölls beloppet men metodnoten förtydligades om att kostnaden avser den verkliga följden (fler utvisningar).

Varför: Fortsättning på översynen av lagstiftningsrelaterade löften. Krav och regleringar prissätts efter sin verkliga kostnad, men där ett belopp pekade åt fel håll — en 'utgift' för en åtgärd som snarare sänker utgifter — eller vilade på ett meningslöst brett spann, rättades det. Hellre en försiktig, ärligt motiverad siffra än en schablon som ser mer exakt ut än den är.

Vad: p-2026-0461: kostnaden harmoniserad från 5 500 till 5 000 miljoner kronor per år, samma belopp som övriga löften om slopad karens (MP:s p-2026-0445). p-2026-0326 lyftes ut ur den gemensamma karensgruppen eftersom det är ett bredare löfte (slopad karensdag + kortare arbetstid) och fick en not om att karensdags-delen i sak överlappar slopat karensavdrag (p-2026-0445) — beloppen är alltså inte helt additiva.

Varför: Samma politik hos olika partier ska prissättas lika och räknas en gång (delat löfte). En genomgång av karensgruppen visade att ett löfte hade avvikande belopp och att ett paketlöfte (med kortare arbetstid) representerade hela gruppen i totalen. Rättat för konsekvens, med öppen not om den kvarvarande delöverlappen.

Vad: Sättet vi uppskattar kostnader på har förbättrats. Nya uppskattningar jämförs nu med liknande, redan publicerade löften så att samma politik hamnar i samma storleksordning, och varje uppskattning får en stegvis, öppet redovisad uträkning. För äldre uppskattningar har uträkningen räknats om i efterhand och lagts till där den nya beräkningen bekräftar det tidigare beloppet. Där beräkningen pekade på ett annat belopp ändrades ingenting automatiskt — de löftena ses över för hand. Uträkningar som lagts till i efterhand är märkta som rekonstruerade.

Varför: Tidigare sparades aldrig uträkningen bakom en uppskattning, och uppskattningar för snarlik politik kunde skilja sig åt utan skäl. Nu finns både spårbarhet och konsekvens. Denna post samlar hela kvalitetshöjningen i en enda rättelse i stället för en per löfte — det är en förbättring av rutinen, inte en enskild felrättning.

Vad: Kostnadsestimatet ändrat från 20 miljarder kronor (spann 5–60 miljarder, engång) till 0 kronor. Det som håller löftet är själva lagändringen, och dess direkta kostnad är försumbar. De följdkostnader ett tidigare estimat försökte fånga har visat sig för svåra och osäkra att överblicka; hellre en ärlig nolla för själva åtgärden än en spekulativ miljardsiffra som ser ut att vara en helhetskostnad.

Varför: Det tidigare beloppet blandade ihop kostnaden för att hålla löftet (lagändringen) med de svåröverskådliga följderna av reformen. Regeln framåt: när ett löfte hålls genom en lagändring vars direkta kostnad är försumbar och följderna inte går att uppskatta med rimlig säkerhet, prissätts åtgärden själv och följdkostnaderna lämnas okvantifierade i stället för att gissas — och det framgår av metodnoten.

Vad: Kostnadsestimaten ändrade till 0 kronor för samtliga nio löften (tidigare belopp per år om inget annat anges: p-0411 600 mkr, p-0089 300 mkr, p-0402 100 mkr engång, p-0419 80 mkr, p-0088 200 mkr, p-0418 150 mkr, p-0354 30 mkr, p-0420 30 mkr, p-0132 200 mkr). Alla är löften som hålls av ett förbud, en lag eller en reglering vars direkta kostnad är försumbar. De tidigare beloppen var gissade följder — kompensationer, tillsyn, administration eller uteblivna intäkter. För p-0411 avsåg siffran dessutom industrins uteblivna exportintäkter, inte en kostnad för staten.

Varför: Samma grund som rättelsen av p-2026-0470: siffran prissatte svåröverskådliga följder av en lagändring i stället för själva åtgärden. När följderna inte går att uppskatta med rimlig säkerhet prissätts åtgärden själv (försumbar) och följdkostnaderna lämnas okvantifierade i stället för att gissas — det framgår nu av varje löftes metodnot.

Vad: Kostnadsestimaten ändrade till 0 kronor: p-2026-0452 från 2 miljarder kronor per år (spann 0,5–8 miljarder) och p-2026-0535 från 400 miljoner kronor per år (spann 100–800 miljoner). Båda löftena hålls av själva lagändringen, vars direkta kostnad är försumbar. De tidigare beloppen var gissningar om uteblivna bolagsskatteintäkter och omställningskostnader — följder som visat sig för svåra och osäkra att överblicka.

Varför: Samma fel som i rättelsen av p-2026-0470: beloppet blandade ihop kostnaden för att hålla löftet (lagändringen) med de svåröverskådliga följderna av att avveckla vinst i välfärden. Regeln framåt: när ett löfte hålls genom en lagändring vars direkta kostnad är försumbar och följderna inte går att uppskatta med rimlig säkerhet, prissätts åtgärden själv och följdkostnaderna lämnas okvantifierade i stället för att gissas — och det framgår av metodnoten.

Vad: Fyra arkivlänkar togs bort eftersom arkivkopiorna var äldre än sidinnehållet och inte innehöll citatet. Beskeden och källänkarna står kvar; nya arkivkopior sätts så snart en kopia som faktiskt innehåller citatet kan verifieras.

Varför: Arkivtjänstens ”närmaste kopia” kan vara äldre än det citerade innehållet. Hela kedjan kräver nu att citatet står ordagrant i själva arkivkopian innan en arkivlänk publiceras — hellre en synlig lucka än en länk som ser ut som bevis men inte är det.

Vad: Rubriken ”Miljöpartiet öser miljarder – bredband och skolavskaffande toppar veckan” rättad till ”… bredband och avskaffad marknadsskola toppar veckan”.

Varför: Miljöpartiets löfte gäller att avskaffa marknadsskolan, inte skolan. Rubrikkomprimeringen ändrade innebörden. Krönikegeneratorn har fått en uttrycklig regel: ett löftes egna nyckelord får aldrig komprimeras så att innebörden ändras.

Vad: Finansieringsgapet i båda veckokrönikorna angavs till samma belopp som totalsumman. Rättat till totalsumman minus regeringens reformbudget (320 miljarder för mandatperioden), beräknat med respektive veckas dåvarande underlag: v27 gap 12 739 miljarder, v28 total 12 057 och gap 11 737 miljarder.

Varför: Formelfel i krönikegenereringen: gap sattes lika med totalsumman, och totalsumman räknade inte bort dubbletter där flera partier lovar samma politik. Genereringen räknar nu med exakt samma regler som vågmätaren på startsidan, och ett automatiskt test vaktar sambandet gap = total − reformbudget för varje publicerad krönika.